Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lag och rätt

Expertkommentar: Ekocid föreslås bli internationellt brott – så ser förslaget ut

Publicerad: 13 september 2021, 13:57

Pella Thiel, ordförande End Ecocide Sweden

I juni presenterade en internationell juristpanel ett förslag på en internationell lagstiftning om brott mot miljön, eller ekocid. Pella Thiel, ordförande i End Ecocide Sweden, skriver om förslaget och vad som händer nu.


Ämnen i artikeln:

Miljöbrott

Strax före midsommar släpptes ett förslag på definition av ekocid, storskalig miljöförstöring, som internationellt brott av en oberoende panel av jurister med internationell toppkompetens. Panelen sattes samman av organisationen Stop Ecocide International på förfrågan av de svenska riksdagsledamöterna Rebecka Le Moine (MP) och Magnus Manhammar (S).  

Engelskans ecocide är lite mer slagkraftigt än försvenskningen ekocid. Man förstår genast kopplingen till genocide, folkmord, ett av brotten inom Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag. Romstadgan omfattar de allvarligaste brotten som angår hela det internationella samfundet. Dessa kallas ofta brotten mot freden och är i dag fyra: krigsförbrytelser, aggressionsbrott, brott mot mänskligheten samt folkmord. Förslaget vi arbetar med innebär att storskalig miljöförstöring läggs till som ett femte brott. 

Att definiera ekocid som brott var en mycket utmanande uppgift. Definitionen behöver vara tillräckligt effektiv för att skydda ekosystemen samtidigt som den måste vara acceptabel för Romstadgans parter. Jojo Mehta från Stop Ecocide International och sammankallande i juristpanelen var nöjd med definitionen då den släpptes: ”Den är koncis, bygger på stark juridisk precedens och kommer att passa väl in i befintlig lagstiftning. Regeringar kommer att ta den på allvar och den erbjuder ett fungerande rättsligt verktyg som motsvarar ett reellt och akut behov i världen.” 

Enligt förslaget avses med ekocid ”olagliga eller hänsynslösa handlingar som begås med insikt att det finns en påtaglig sannolikhet för allvarliga och antingen vidsträckta eller långsiktiga skador för miljön som orsakats av dessa handlingar” (översättning till svenska av Mark Klamberg, professor i folkrätt, Stockholms universitet). 

”Termerna i definitionen bygger på vedertagna skrivningar inom folkrätten”

Termerna i definitionen bygger på vedertagna skrivningar inom folkrätten, och jag skulle förstås kunna redogöra för vad de innebär. Men jag har en bakgrund som biolog, inte jurist, så jag avstår från det och hänvisar i stället direkt till den rapport med kommentarer som panelen släppte. Jag väljer här i stället att beskriva bakgrunden till idén. Behovet av att utvidga folkrätten till att omfatta ekosystemen börjar bli allt mer uppenbart. Under sommaren har värmerekord krossats i såväl USA som Europa, stora bränder härjat i Grekland, Italien, Turkiet och Kalifornien samtidigt som Tyskland, Belgien, Kina och Nordkorea har drabbats av stora översvämningar i vilka hundratals personer mist livet. Det här är inga undantag utan det nya normala, enligt den rapport som släpptes av FN:s klimatpanel IPCC häromveckan. I bland behandlas klimatet som något separat från naturen, vilket är en missuppfattning. Detta visade den första samlade rapporten från IPCC och FN:s plattform för biologisk mångfald, IPBES, som släpptes i juni i år. Förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna innebär allvarliga hot mot mänskligheten, de måste adresseras tillsammans och det är bara möjligt att göra genom att skydda ekosystemen. Det gör vi inte särskilt bra i dagsläget. Ekocid är i själva verket en term som rätt väl beskriver var vi som mänskligt kollektiv befinner oss i relation till naturen.  

Därför är det inte förvånande att de juridiska ramverk som hanterar klimat och biologisk mångfald på internationell nivå i allt tydligare ordalag talar om behovet av en samhällstransformation. Konventionen för biologisk mångfald, som för närvarande omförhandlar sitt ramverk, beskriver i det nyss släppta första utkastet biologisk mångfald som fundamental för mänskligt välmående. Trots ansträngningar minskar den över hela världen och denna minskning förutsägs fortsätta eller bli värre under business as usual. Därför vill ramverket åstadkomma en ambitiös plan för en transformation av samhällets relation till naturen. För att göra det krävs ”brådskande policyförändringar globalt, regionalt och nationellt för att transformera ekonomiska, sociala och finansiella modeller.” Hur ser den lagstiftning ut, som stödjer en sådan transformation? Ja, den behöver åtminstone skydda de levande system som vi är helt beroende av. Storskalig miljöförstöring kan inte i fortsättningen vara den del av ”business as usual”, som den är i dag.  

”Frågan om att göra ekocid till ett brott har diskuterats sedan den första internationella konferensen om miljöfrågor”

Frågan om att göra ekocid till ett brott har diskuterats sedan den första internationella konferensen om miljöfrågor, Stockholmskonferensen 1972, kom att bli en milstolpe i miljöhistorien. Under konferensen använde statsminister Olof Palme begreppet ecocide och kallade det ett ”illdåd, som kräver omedelbar internationell uppmärksamhet”. Sedan Stockholmskonferensen har internationellt samarbete varit en viktig del av utvecklingen av miljöpolicy, och flera hundra avtal och konventioner har träffats på miljöområdet. Samtidigt har världens ekonomier sedan 1970-talet blivit i allt högre grad globala. De största aktörerna är transnationella företag, varav vissa tillhör världens största ekonomier. Regelverken har inte hängt med i denna utveckling. Internationell styrning och lagstiftning på miljöområdet är fragmenterad, reaktiv och spridd över olika sektorer. Internationella domstolar betonar ofta bristen på samförstånd om principer inom miljörätten. Dessutom innebär den nationella suveräniteten att ansvarsutkrävande är en återkommande svårighet.  ”International law has the force of moral suasion, but few real teeth” som miljöanalytikern Hilary French har uttryckt det. FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter och miljön, David Boyd, kallar miljöavtalen ”an embarrassing litany of bold rhetoric, timid action and broken promises.”. 

I dag märks allt fler rättsfall på framför allt klimatområdet, exempelvis i Nederländerna där domstolar i uppmärksammade fall dömt såväl Shell som staten att minska sina utsläpp. Det är individer och intresseorganisationer som drivit dessa fall. Genom att införa ekocid som ett internationellt brott skulle skydd av ekosystemen bli ett samhällsansvar på global skala. Flera försök har gjorts att kriminalisera miljöförstöring på internationell nivå. Redan 1973 skrev Richard A. Falk ett utkast till en Ecocide Convention, där han framhöll att ”människan medvetet och omedvetet har orsakat irreparabla skador på miljön i tider av krig och fred.” 1978 föreslog UN Sub-Commission on Prevention of Discrimination and Protection of Minorities att inkludera ekocid i folkmordskonventionen. När Romstadgan, som reglerar ICC, förhandlades på 1990-talet var miljöförstöring med som ett av brotten, men det ströks i ett sent skede. Den brittiska juristen Polly Higgins tog upp frågan och arbetade intensivt med att utveckla förslaget till sin för tidiga bortgång 2019. Hon såg Sverige som ett av de länder som skulle kunna driva frågan, och vi arbetade tillsammans.

Det finns ett mycket starkt folkligt stöd för tanken att storskalig miljöförstöring är brottsligt.  Enligt en undersökning utförd 2018 på uppdrag av Greenpeace International instämmer 79 procent av de tillfrågade i påståendet ”Brott mot naturen borde vara åtalbara likt brott mot mänskligheten”. (42 procent ”instämmer fullständigt”, 37 procent ”instämmer”).  Undersökningen omfattar nästan 24 000 personer från 21 länder över hela världen. Jag gissar att siffrorna är ännu mer övertygande nu är för tre år sedan. Intresset för förslaget har ökat kraftigt bara det senaste året. En av de tidigaste förespråkarna var påve Franciscus. Ett flertal stater har uttalat sig positivt, bland annat Vanuatu, Maldiverna, Finland, Chile, Belgien och Frankrike, liksom EU-parlamentet och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. I Sverige står bland andra LO och Palmecentret bakom, liksom flera svenska företag. Definitionen fick ett stort genomslag då den släpptes, med artiklar i flera stora internationella medier.  

Att göra handlingar brottsliga har intressanta konsekvenser ur minst två perspektiv. Det ena är finansiellt; att något är moraliskt tvivelaktigt brukar inte hindra investeringar. Men lagen utgör tydliga riktlinjer; få vill investera i något som kan vara brottsligt. Ekocid som brott skulle kunna bidra till att snabbt skifta investeringsflöden i hållbar riktning. Det andra perspektivet är ett möjligt skifte i samhällsnormer. Det är med hjälp av lagar vi avgör vad som är rätt och fel, viktigt och mindre viktigt. Lagar och värderingar är kommunicerande kärl. Om vi anser att naturen är viktig behöver det reflekteras i lag. 

”Sverige skulle kunna ta en ledande roll i frågan”

Sverige är en av Romstadgans parter. Vilken som helst av de stater som är parter till konventionen kan föreslå ett tillägg till Romstadgan, som sedan behöver godkännas av minst två tredjedelar av parterna. Sverige skulle kunna ta en ledande roll i frågan. I juni 2022 hålls nästa FN-konferens om hållbar utveckling till minne av Stockholmskonferensen, den så kallade Stockholm+50. Det tematiska fokuset för konferensen är ett skifte i relationen mellan människa och natur. Ekocid kan vara den mest kraftfulla policyåtgärden för ett sådant skifte, helt nödvändig för att nå Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. End Ecocide Sverige arbetar för att frågan ska vara på agendan under konferensen. Vi samlar nu röster från såväl världens religioner som näringslivet för att visa att det finns ett brett stöd från många olika aktörer. 

Pella Thiel
ordförande, End Ecocide Sweden
sakkunnig, UN Harmony with Nature Programme 

Så kan brott mot miljön definieras

En internationell juristpanel föreslog i juni att brott mot miljön införs i Romstadgan för den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag. En svensk översättning av förslaget på lagtext finns på End Ecocide Swedens hemsida 

 

Den internationella juristpanel som skrivit förslaget har även publicerat en rapport med kommentarer till lagförslaget. Rapporten finns på hemsidan för Stop Ecocide Foundation. 

 

Juristerna bakom förslaget presenteras hos Stop Ecocide Foundation.

 

LO och Olof Palmes Internationella Center argumenterar i en debattartikel i Svenska Dagbladet för en internationell ekocidlagstiftning.

Källor:

Protecting the planet: a proposal for a law of ecocide. Artikel i den vetenskapliga tidskriften rime, law and social change 2013 

Ecocide Law Alliance

EU-parlamentets justitieutskott

EU-parlamentets utrikesutskott 

IPCC/IPBES

Konventionen om biologisk mångfald  

FN:s generalsekreterare 

The Conversation

Ämnen i artikeln:

Miljöbrott

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News