Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhetsarbete

Experterna: Fyra orosmoln som väntar hållbarhetsproffsen efter semestern

Experterna: Fyra orosmoln som väntar hållbarhetsproffsen efter semestern

Har du en lång välförtjänt semester framför dig efter ett tufft år som hållbarhetsproffs? Grattis! Nyttja din välförtjänta vila väl, för till hösten finns ett antal stora och mindre utmaningar att hantera. Aktuell Hållbarhet listar fyra orosmoln på hösthimlen som du kan börja grubbla på redan nu.

Publicerad: 1 juli 2021, 11:50

Ämnen i artikeln:

KinaSocial hållbarhet

Experterna listar en rad orosmoln på hållbarhetshimlen.

Foto: mdesigner125/Getty

Innehåll

 

Biologisk mångfald: Nu ökar pressen

Alltmer fokus läggs nu på företagens hantering av biologisk mångfald, från investerare, kunder och andra intressenter. I oktober är det dessutom dags för FN-toppmötet UN Biodiversity Conference, CBD Cop 15 vilket gör att intresset för de här frågorna kommer att öka ytterligare. Samtidigt visar den årliga rankningen Ecogain Biodiversity Index att bara ett fåtal företag i Norden arbetar effektivt med biologisk mångfald. Om ditt företag är ett av den stora majoriteten som inte har en effektiv strategi kring biologisk mångfald så är det hög tid att komma i gång direkt efter semestern.

”Vi har också gjort flera konkreta åtgärder såsom biodiversitetsinventeringar av alla våra ledningsgator, totalt 1 800 kilometer.”

För att komma i gång med ett effektivt arbete kring biologisk mångfald kan ett bra första steg vara att se över var företaget har störst påverkan, men också att identifiera de områden där det finns störst möjlighet att göra stora förbättringar. Det menar Helle Herk-Hansen, miljöchef på den statliga energijätten Vattenfall, som var ett av de få svenska företag som enligt Ecogain Biodiversity Index 2021 hade ett effektivt biodiversitetsarbete.

– Vi har en ny miljöhandlingsplan på koncernnivå sedan början av året med tydliga ambitioner och mål. Det har skapat en tydlighet kring fokus framåt där vi framför allt arbetar med att mäta biodiversitet, identifiera åtgärder som stärker biodiversitet på olika sätt samt forskning och utveckling. Vi har också gjort flera konkreta åtgärder såsom biodiversitetsinventeringar av alla våra ledningsgator, totalt 1 800 kilometer, och tagit fram skötselplaner för hur vi kan stärka den biologiska mångfalden i ledningsgatorna ytterligare, berättar Helle Herk-Hansen.

Helle Herk-Hansen konstaterar att biologisk mångfald är en fråga som tydligt klättrar allt högre upp på företagens dagordningar. Vid sidan av det kommande FN-toppmötet CBD Cop 15 pekar hon också på de ökade ambitionerna kring biologisk mångfald som presenterats av EU i åtgärdspaketet kring den gröna given.

På Vattenfall konstaterar också ledningen att arbetet med biologisk mångfald är en av förutsättningarna för att kunna genomföra företagets affärsstrategi. I en kommentar säger Vattenfalls koncernchef Anna Borg att arbetet är oerhört viktigt oavsett om det rör sig om miljöanpassningar och flexibilitet i vattenkraften,nya tillstånd gällande vindkraft eller ny affärsverksamhet som datacenters eller Hybritprojektet.

Visselblåsarsystem: Bara fyra månader kvar

Om din semester slutar i mitten av augusti har du exakt fyra månader på dig att se till att ditt företag har ett visselblåsarsystem på plats. I varje fall om ditt företag har fler än 250 anställda. Om ditt företag har mellan 50 och 250 anställda får du ytterligare två år på dig. EU-direktivet, och den svenska lagen, träder oavsett i kraft den 17 december.

”Det kommer också bli viktigt för företagen att säkerställa att uppgifterna hanteras säkert.”

Direktivet och det svenska lagkravet ställer inga specifika krav på hur rapporteringen i visselblåsarsystemet ska gå till. Det kan ske per telefon, e-post, skriftligt på papper eller på webben. En sak som är nytt med direktivet, och som skiljer sig från dagens svenska visselblåsarlag, är att fler kommer att omfattas av skyddet.

Enligt det nya direktivet ska det obligatoriska visselblåsarsystemet förutom anställda också ge skydd åt exempelvis leverantörer, tillfälligt anställda, arbetssökande, praktikanter och juridiska personer.

I EU:s direktiv finns inget tydligt krav på anonymitet hos visselblåsare. I det svenska lagförslaget finns dock vissa krav på att visselblåsare ska skyddas genom regler om tystnadsplikt och sekretess.

För att skapa ett bra system för visselblåsning är det naturligt att ta med HR-avdelningen i arbetet.

– En viktig fråga som företag måste diskutera är vem på företaget som ska vara mottagare av de inkommande larmen i visselblåsarsystemet. Det kan med fördel vara en person med någon form av oberoende, kanske någon som arbetar med compliance och internrevision. Kanske också någon som inte rapporterar direkt till vd.

– Det kommer också bli viktigt för företagen att säkerställa att uppgifterna hanteras säkert, säger Karin Henriksson, medgrundare av företaget Whistle B.

Enligt de krav som kommer att ställas på företagens nya visselblåsarsystem ska systemet göra det möjligt att konfirmera ett mottagande inom sju dagar. Inom tre månader ska företaget ha återkopplat till visselblåsaren och i systemet ska det också gå att hänvisa visselblåsaren till särskilt utvalda myndigheter.

– Se de nya kraven som en möjlighet och som ett preventivt verktyg. Ett tillförlitligt system på plats är ett bra sätt att företaget menar allvar med sina etiska riktlinjer. Gör också klart redan från början att det räcker med misstankar för att visselblåsa, säger Karin Henriksson.

Kompetensutmaning: Yrkesrollen hotad

Har du rätt kompetens för att utföra arbetet som hållbarhetschef eller hållbarhetsproffs? Den frågan tycker Roger Josefsson, hållbarhetschef på Danske Bank, att alla som arbetar med hållbarhet i näringslivet behöver ställa sig.

”Jag går nog mot slutet på min karriär som hållbarhetschef. För att fortsätta arbeta med hållbarhetsfrågor tror jag det är viktigt att koppla ihop hållbarhetskunskaperna med ett mer traditionellt yrkesområde.”

– Helt klart är det så att kraven på hållbarhetsarbetet växlat upp väldigt kraftigt. Ur mitt perspektiv har det hänt otroligt mycket bara under det senaste året. Hållbarhetsfrågan har gått från att handla om ”being a good corporate citizen” med väldigt många frihetsgrader till att bli en starkt reglerad fråga som är helt integrerad i alla delar av företagens verksamheter.

Kompetenskraven har enligt Roger Josefsson gått från att hålla reda på vilka hållbarhetsinitiativ som visar företaget från sin bästa sida, till att förstå hur du kan driva affären framåt med hjälp av hållbarhetsdata.

– Mitt intryck är att hållbarhetscheferna ”klättrar på karriärstegen” och i betydligt högre utsträckning sitter ledningsgrupper och andra affärskritiska organ, kontra hur det såg ut för bara något år sedan.

Den förändring som Roger Josefsson beskriver drivs enligt honom av att företag börjar förstå att ett integrerat hållbarhetsarbete faktiskt ger positiva effekter på affärerna.

– Inte nog med att politiken blir alltmer aktiv och ställer mer och mer detaljerade krav, vilket i sig höjer kunskapskravet, dessutom ökar mängden kvalitativa hållbarhetsdata snabbt så det blir möjligt att identifiera såväl affärsmässig ”best practice” som de direkta hållbarhetsrisker företagen löper. Allt det höjer kraven på kunskap inom juridik, finans, redovisning och till och med statistisk analys ytterligare.

Roger Josefsson tycker inte att utvecklingen egentligen är något som hållbarhetsproffsen behöver vara oroliga över. Snarare menar han att det handlar om att också hållbarhetsproffsen behöver specialisera sig.

– Det här är nog en ganska typisk lärandeprocess där enskilda specialisters kunskaper sprids och integreras i den övriga verksamheten. Om fem år tror och hoppas jag att vi har slutat prata om hållbarhet som en enskild fråga. Det är något som kommer att beröra hela företaget, i alla dess delar, hela tiden.

Och ja, Roger Josefsson tror att hållbarhetschefer kommer att bli av med sina titlar.

– Jag går nog mot slutet på min karriär som hållbarhetschef. För att fortsätta arbeta med hållbarhetsfrågor tror jag det är viktigt att koppla ihop hållbarhetskunskaperna med ett mer traditionellt yrkesområde, till exempel kommunikation, juridik eller varför inte teknik.

Kina: Svår MR-kris

Under våren har allt- mer uppmärksamhet riktats mot Kinas hantering av mänskliga rättigheter. Främst har fokus riktats mot produktionen av kisel till solceller där det gjorts avslöjanden om att produktionen sker med hjälp av tvångsarbete kopplat till förföljelsen av uigurer i Xinjiangprovinsen.

”Ett misstag vi gjort är att vi har blundat för länge för att fria fackföreningar inte är tillåtna i Kina.”

Men problemen är sannolikt betydligt bredare än så och Henrik Lindholm, verksamhetschef på Ethical Trading Initiative, Sverige säger att situationen i Kina nu gör att företag med produktion i landet får det svårt att följa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Svenska företag försöker ofta hantera frågan om tvångsarbete och andra människorättskränkningar genom att använda internationellt erkända revisionsfirmor som gör fabrikskontroller. Men inte heller de firmorna vågar enligt Henrik Lindholm undersöka och exponera tvångsarbete. Särskilt inte efter det som hänt H&M och andra företag.

– När H&M och Better Cotton Initiative tog upp frågan tvingades de att tona ned sina påståenden för att inte riskera att drabbas i Kina. Detsamma gäller de internationella revisionsföretagen som arbetar där.

Henrik Lindholm är noga med att poängtera att inte alla leverantörsled i Kina innehåller tvångsarbete. Men tyvärr, konstaterar han, finns det inga bra sätt att säkerställa att det inte förekommer tvångsarbete.

– Ett misstag vi gjort är att vi har blundat för länge för att fria fackföreningar inte är tillåtna i Kina. I stället har vi fortsatt vår handel med Kina i hopp om att handeln ska leda till en demokratisering och ett öppnare kinesiskt samhälle. Fler och fler ser nu att detta inte verkar hända. Även om vi kan se att efterlevnad av till exempel lokal arbetsmiljölagstiftning blivit bättre, så ser vi inga tecken på förbättringar gällande de demokratiska fri- och rättigheter man hoppats på.

I stället, säger Henrik Lindholm, har svenska företag en diktatur som fortsätter att förbjuda fria fackföreningar och som inte erbjuder insyn som största handelspartner i Asien.

Henrik Lindholm är själv uppgiven över situationen.

– Jag har ärligt talat ingen aning om vad som skulle krävas för att förändra situationen. Enskilda företag har väldigt liten möjlighet att påverka läget. Det gäller också för enskilda stater. Det kommer mer och mer påtryckningar, men Kina slår ifrån sig. Jag tror att de räknar med att den här kritiken är ett övergående problem.

Jon Röhne

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.