Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Mänskliga rättigheter

Rapport: Staten och företag kör över samebyar

Publicerad: 7 juni 2021, 10:00

För första gången har forskare undersökt långsiktiga effekter av gruvors påverkar på rennäringen ur samebyars perspektiv. Trots att gruvan lades ner för 33 år sedan har det stor påverkan än idag - mycket på grund av den anlagda vägen som gjort området tillgängligt för turism.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Samebyarna kördes över i tillståndsprocessen för ny gruva för 45 år sedan. Nu varnar forskare för att samma sak verkar ske igen när gruvan är aktuell för att återöppnas.


Ämnen i artikeln:

ForskningGruvor

I två nya rapporter framkommer hur samer marginaliserades vid en gruvetablering i Västerbotten för 45 år sedan – och att samma mönster återupprepas nu när ett annat gruvbolag vill återöppna gruvan.

– När gruvan öppnades var samerna inte ens accepterade som ursprungsfolk. Mycket har hänt sen dess, men rent praktiskt har det inte hänt mycket i vardagen för samerna vad gäller inflytande över mark och naturresurser. Så länge vi inte uppdaterar miljöbalken och minerallagen enligt urfolksrätten så kommer staten och företag fortsatt kunna köra över samebyarna, säger Rasmus Kløcker Larsen, forskare vid SEI och författare till rapporterna, till Aktuell hållbarhet.

Rapporterna är de första långtidsstudierna om effekterna från gruvnäringen utifrån ett samiskt perspektiv. Det är framför allt två delar som de berörda samebyarna lyfter fram som påverkat dem negativt ur flera olika perspektiv. Dels handlar det om själva gruvverksamheten och gruvetableringsprocessen, dels att vägen till gruvan öppnat upp området och bidragit till en besöksturism som stört rennäringen ända sedan gruvan stängdes för 33 år sedan.

Trots att det i praktiken blev samebyarna som fick anpassa sig efter gruvan så argumenterar gruvbolag i dag att det här var en historisk framgång med samexistens mellan gruvnäring och rennäring.

– Vi hoppas att våra rapporter hjälper myndigheterna att få upp ögonen för den fortsatta koloniala exploateringen av naturresurser i Sápmi som fortgår än i dag, säger Rasmus Kløcker Larsen.

Läs ”Renen får aldrig betesro”

Läs ”Låt renen få igen landet som det var” 

Jesper Saltebro

Reporter

jesper.saltebro@aktuellhallbarhet.se

Ämnen i artikeln:

ForskningGruvor

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.